I helgen firade vi som sagt delvis min kommande 30-års dag. Förra året var min plan att ställa till med en rejäl fest, men i och med Frank och allting så hare jag ändrat mej. I augusti skall vi på bröllop till Borgå och då kommer mina föräldrar med som barnvakt och på fredagen kommer vi att fira min 30-års dag i Borgå, skall bli mysigt Och jag är nöjd med det firandet. 

 

Jag har funderat lite över hur jag känner inför min blivande ålder. Jag har verkligen ingen ålderskris. Jag befinner mej på en väldigt lycklig och rofullt plats i mitt liv. Jag lever med en man som är min bästa vän, jag har en underbar son som utvecklas varje dag, jag trivs med vårt boende och vårt liv. Jag har lärt mej vilka mina äkta vänner är och uppskattar deras olikheter och den inspiration de alla ger mej på olika sätt. Alla i min närhet är friska och ingen är ensam. Jag har två utbildningar, endast varit arbetslös av eget val och jag har ett jobb att gå tillbaka till efter min mammaledighet, vi har en ekonomi så att vi kan leva i stor grad som vi önskar. Jag har en fin familj, om än långt borta men jag har även en fin familj här. Frank har turen att få vara med sina farföräldrar och gammelfarföräldrar flera gånger i veckan och jag har bra kontakt med mina föräldrar. Jag har två hundar som följt mej från vilsna unga år till ett vackert familjeliv.

 

Jag har klarat av de utmaningar jag ställts inför, jag har fallit i djupa dalar men bestigt höga berg. Jag har lärt mej mycket om mej själv och om mina medmänniskor och om världen. Jag har haft en trygg uppväxt, fått utforska världen med allt vad det innebär. Jag har gjort misstag, gjort dåliga val och levt på gränsen många gånger men jag har aldrig ångrat mej, allt har gjort att jag växt och mognat. Jag vill inte vakna upp som 20-åring igen, men jag är glad över allt jag upplevt. Jag har levt fullt ut och tänker fortsätta med det.

 

Vi föds som barn för att åldras. Att ha ångest över sin ålder är otacksamt. Jag har vänner och bekanta som aldrig kommer att uppleva sin 30-års dag, de har lämnat oss alldeles för tidigt och deras vänner och familj skulle ge allt för att se dem åldras.  

 

Jag är fortfarande nyfiken, jag har drömmar och mål och en vilja att ständigt gå vidare i livets skola. Jag kommer att ställas inför svårigheter och möjligheter, inför lycka och sorg. Det är det som är livet och det är fantastiskt. Att dessutom fått möjligheten att ge en underbar individ ett eget liv är otroligt, omöjligt att beskriva.