Alla barn förtjänar ett kramdjur!

Ingen har väl misst vad som händer i världen? Svält, krig, sjukdomar, våldtäkter, djurmisshandel.. Jag erkänner genast att jag vet otroligt lite om vad som händer var, jag vet inte vilka styrkor som finns, alla som krigar mot varandra, vilka bomber som släppts. Jag vill inte veta. Jag är inte naiv, jag tror inte att världen är regnbågar och skuttande enhörningar. Jag vet att det finns så mycket hemskheter, men jag klarar int av att veta mer än att det finns. Mina tankar får inte gå till dessa saker, för jag bryter ihop, jag går sönder.
 
Jag har alltid haft svårt att se hemska saker, om så bara i en film. Jag vill inte se barn lida, jag vill inte se kvinnor bli slagna och våldtagna eller slavar bli piskade. Jag måste byta kanal på tvn när kommer reklam om sjuka barn eller plågade djur. Jag kan bara inte se det. När jag var liten kunde jag bryta ihop, gråta i flera dagar för att jag sett någon vara otrevlig mot en ensam gammal man, jag led med mannen med hela kroppen, över att han inte hade vänner, när jag egentligen inte visste något om honom.
 
Att reagera på ensamma äldre människor, barn som grät, sjuka människor så ihärdigt gjorde att jag valde att på något vis stänga av. Jag ramlade över ordet "världssmärta" och det passade in på mej. Jag gick sönder av hemska saker, av orättvisor som knappt fanns i min närhet. Jag har fortfarande empati och sympati, men jag måste hålla alla hemskheter ifrån mej.
 
Allt det här blev värre efter att jag själv befann mej i ett misshandelsförhållande. Jag hatar allt som heter våldtäkter, misshandel, pedofili och jag tolererar inte att man skämtar om dessa saker och jag vill verkligen inte se det på tv, även om det är en påhittad story. Storyn må vara påhittad men det är människors verklighet det visar! När jag fick Frank blev det ytterligare snäppet värre.
 
Men trots att det river och sliter i mej varje gång jag ens tänker tanken så har jag samtidigt fått en lust för att hjälpa. Jag letar organisationer som hjälper speciellt barn, jag tvivlar och ifrågasätter om pengarna verkligen kommer fram, och så lämnar jag det. Nu fick jag nyligen nys om att Hoppets Stjärna har fått en kontaktperson på Åland. När jag var liten hade vi i skolan ett fadderbarn via dem och mamma skänkt pengar och presenter. Så i år tog jag saken i egna händer. Jag frågade C om det var okej att jag köpte julklappar till barnhem för våra gemensamma pengar och naturligtvis sa han ja. Såldes ha jag fixat ihop 11 st julklappar som kommer att sändas till Lettland och Litauen om några veckor. Paketen innehåller kläder, hårband, deo, duschtvål, mössor, sockor, spel, pennor att färglägga med samt blöjor och nappar till de små. 
 
 
När jag till sist skulle köpa kramdjur tappade jag humöret.. De var alla så dyra.. Jag köper inte dyra kramdjur till Frank och med ett hemvårdsstöd på kommande kunde jag bara int köpa kramdjur för 50-70 euro.. Men jag grät, jag grät så att hjärtat höll på att brista.. Jag grät hela vägen hem och somnade senare gråtandes i Cs famn..
 
Alla barn förtjänar ett kramdjur. Någon att hålla om, att känna trygghet ifrån i den ensamma värld de lever i.. När jag kom hem gick jag in till Frank för att säga godnatt. Där låg han med sina två sov-kramdjur. Och jag tänkte att jag skiter i pengarna, i mina julpaket SKA det finnas mjukisdjur! Jag blev tipsad om att IKEA har billiga kramdjur och därifrån beställde jag hem. De kommer nästa vecka och då kan jag göra klart paketen. 
 
Det finns barn i vår värld som ingen lyfter upp, som ingen tröstar, som ingen pratar med. Jag önskar att alla dessa kunde få ett kramdjur. Jag vet inte hur det skall gå till, men alla barn förtjänar ett kramdjur!
 
Linda Heinola
2014-10-28 @ 16:00:30
URL: http://lindaheinola.blogspot.com

Fantastiska du!! <3
Jag blir helt tårögd när jag läser!
Du är en helt otroligt bra människa ska du veta!
P&K

Nina
2014-10-28 @ 16:25:21
URL: http://ninaforsman.forme.se

Blir oxå helt tårögd.. så fint och ärligt skrivet, med sanning i varje ord




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0